Idag om exakt en vecka dra skolan igång och det är med blandade känslor. Skilland från förra året är att jag är starkare i mig själv. Att vara sjuk är inte alltid negativt! Jag har börjat att tro mer på att jag klarar av saker. För tolv månader sedan skulle jag aldrig tro att jag skulle klara av att leva med den huvudvärken. Kommer ihåg väldigt väl när jag var på utvecklingssamtal och vi började inse att den huvudvärken jag hade inte var normal och att något var fel. Då hade det gått två månader och jag tänkte " jag klarar inte en dag till med den här värken" Ändå står jag här tio månader senare.

 

När jag var som sjukat lång jag hemma i sängen i flera veckor. Det var knappt att jag kunde gå upp överhuvudtaget. Fick väldigt mycket tid att tänka och en dag insåg jag att så här kan jag inte leva. Jag kan inte ligga här i sängen och se mitt liv flyga förbi. Började fatta att huvudvärken kommer nog inte försvinna inom de närmsta månaderna. Bestämde mig istället för att försöka hitta tillbaka till vardagen igen. Det var väldigt tufft, men jag klarade även det! Självklart har det varit både pykist och fysiskt jobbigt och det har funnits tusentals studer jag var varit redo att ge upp. Jag har lärt mig att tro på min egen känsla. Under året som har gått har jag fått stå upp för mycket skit. Läkare, lärare, vänner som inte har trott mig angående huvudvärken. Kan säga att jag fick höra en del kränkade saker. Vilket fick mig att tillslut undra om jag inte var pyksisk sjuk och inbildade mig själv alltihop. Men allt det här har gjort mig till den personen jag är idag. Jag är långt ifrån frisk, men bara att veta att en dag blir jag frisk är en enorm lättnad. Detta kommer inte vara för alltid! Och framför allt att jag motbevisade alla som hade fel om mig! En sak är säker. När jag blir frisk kommer jag inte bryta ihop för små saker.!! Jag får se det på detta sättet. Ibland behöver man motgångar för att stärka sig själv!

 

Till hösten kommer jag få en stor utmaning, men jag vet att jag kommer att klara det, på ett eller annat sätt! Jag ska klara av att gå i skolan, rida och ta hand om Lambi men även börja träna på gym. Detta kommer bli grymt tufft med tanke på att jag har huvudvärken! Men jag SKA KLARA DET! Som tur har jag underbara vänner och familj som kommer vara där hjälpa och stötta mig. Ni är guld värda!

 

Det som gör mig riktigt ledsen är att jag har fått höra från en del att " du ser inte sjuk ut" och ja jag vet detta! Och det är medvetet. Jag gör allt för att inte se dålig ut! Försöker sminka mig så fräsch som möjligt och lägger på ett leende på läpparna. Istället för att  se ut som en zombie med en ledsen min på läpparna för det är så jag känner mig. Jag vill inte att folk ska märka att jag är sjuk och tycka synd om mig. Har länge tänkt på" varför vissar jag inte hur jag mår" och svaret är väl att allt blir så verkligt! Det känns så overkligt att jag har en sjukdom och det är fortfarande svårt för mig att förstå. Det är som om det inte vore mitt liv. Samtidigt blir det lättare att tänka framåt och positivt om alla runt mig också gör det! Ett skratt kan få en må mycket bättre i själen :) För varför skulle jag låtas vara sjuk?  Huvudvärk kan man inte se på samma sätt som om man hade värk i ett ben. Kan säga att det gör väldigt ont att höra när man varje dag sliter för att hålla humöret uppe och sen kommer någon och lägger en sådan kommentar!

 

. Det jag ville framför med detta inlägget var att TRO på er själva och eran självkänsla! Låt ingen få er att tveka på erna egen känsla! Stå upp för er! Och att ni klara mer än vad ni tror! Jag LOVAR!! Tänk positivt och när det uppstår en svacka i livet behöver det inte alltid innebära något dåligt i längden! Den gör er starkare ! // Emelie